Vet ni hur många inlägg jag påbörjat men inte avslutat de senaste dagarna? Minst ett dussintal. Det är så otroligt svårt att skriva om känslor som jag aldrig upplevt förut, känslor som pendlar upp och ner, känslor som jag överhuvudtaget inte kan hantera, eller kontrollera. Men jag ska försöka.
För tio dagar sen fick jag veta en sak (som jag i och för sig misstänkt en längre tid..men inte kunnat veta säkert..) som krossade mig. Jag har aldrig känt mig så sviken. Så sårad. Så ARG. Utåt försöker jag visa mig oberörd. Stark. Jag hänger med kompisar, shoppar hela dagarna, festar hela nätterna. Men jag känner mig inte stark. Jag känner mig inte ett dugg stark. Det är bara en fasad. Ett sätt att försöka hantera det här på. Egentligen vill jag bara skrika. Jag känner mig så äcklad. Lurad. Som världens idiot. De säger att det blir bättre. Men jag vet inte. Det känns inte så. Det känns verkligen inte så. Hur skulle det kunna bli bättre?
Kan man någonsin förlåta, om man inte kan glömma?
"I believe in pink. I believe that laughing is the best calorie burner. I believe in kissing, kissing a lot. I believe in being strong when everything seems to be going wrong. I believe that happy girls are the prettiest girls. I believe that tomorrow is another day, and I believe in miracles." - Audrey Hepburn 
du kan alltid förlåta även om du inte kan glömma. forgive dont forget som du säkert hört innan. du gör det inte för den idiotens skull för att den ber om det eller to mend his guilt which he/she probably doesnt deserve heller, men utan för din egen. bara för din egen skull för att kunna gå vidare och inte älta. im still here if u wanna talk<3
Förlåta går alltid men om man kan glömma? kanske så småningom 🙂 vad är de som hänt gumman?<3
jag är väl den sista som ska säga något, men snälla låt det inte gå ut över maten som det ofta gör när man tappar kontrollen. det är h*n inte värd. det är DIG det handlar om och du är den finaste, mest underbara, vackraste människan som finns, både insida och utsida och jag önskar att du slapp känna som du gör just nu. låt dig själv bryta ihop, men plocka upp bitarna snabbt. man får göra det, det är bättre än att skjuta upp det för då slår det tillbaka 352gånger så hårt.
du är värd det bästa mirella, kompromissa aldrig. även om du kan förlåta, glöm inte. antingen är det något som kommer göra dig starkare eller något som du måste minnas för att inte bli svag. det är hursomhelst en del av dig nu, men det betyder inte att det definierar dig som person, så länge du aldrig kompromissar och fortsätter vara dig själv. för du är bäst.
Skickar en stor varm kram! Förlåta är viktigt, men glöm inte att du inte behöver ha människor i ditt liv som du inte kan lita på! Du är för bra för det! Bacio
Tack bella det värmer verkligen ❤