Under the coconut tree we stay, watch as the night turns into day. We let the fire be the light

Vilken jävla storm det varit ute idag, god damn! Var nästan framme vid stallet idag när min ridlärare ringde och sa att ridningen var inställd pga att stormen fått strömmen att gå. Sjukt synd, men vad gör man. Vände om och åkte och hämtade upp thai på söder och efter det blev det en långpromenad längst vattnet i kvällssolen. Jätte mysigt var det, däremot fick vi verkligen anstränga oss för att inte blåsa ned i vattnet, haha. Aja, annars då? Är det bra med er? ♥ Med mig är det bra. Har en stor tenta nästa vecka så det är rätt mycket plugg nu.. Längtar tills det är över. Känslan när man lämnar tentasalen och vet att man har försökt och gjort sitt bästa är så jävla värd 🙂 Ska ta en liten pluggpaus i helgen dock, en nära vän fyller år vilket såklart måste firas! Annaaaars då… ja, juste! Tydligen har jag legat med två killkompisar till mig. Jävlar… det är fan mer än jag själv visste! Mkt intressant.. Hahah. Ne, men helt ärligt. Vissa människor borde verkligen ta sig en funderare och typ.. skaffa sig ett liv? Särskilt de som pratar, som jag inte ens har minsta aning om vilka de är? No lifers? Ehm, ja. Haha. Ajaa, gotta role babes. Hoppas det är bra med er, ta hand om er 🙂 Bacio!

Come on show ‘em what you’re worth, make ‘em go ”ah, ah, ah”, as you shoot across the sky-y-y, ‘cause baby you’re a firework

Look of today. Byxor från ginatricot. Svart kofta från Victoria’s Secret. Skinnjacka från Forever XXI. Halsduk från American Apparel. Armband från Material Girl. Boots från nån butik i Lissabon.

Vilken härlig dag jag har haft! Egentligen har jag haft en helt vanlig dag, som vilken dag som helst liksom, bara det att den har varit väldigt bra. Om det är någonting jag fått bekräftat idag så är det att man verkligen utstrålar det man känner (och till stor del väljer man ju själv vad man känner, beroende på hur man väljer att tänka!). Idag frågade en kompis i skolan mig om jag var lycklig. Hon tyckte nämligen att jag såg lycklig ut. Att jag strålade. Made my day kan jag säga. Så jävla fin sak att få höra. Som betyder väldigt mycket.

Det jag vill säga med det här inlägget är: Sträck på dig. Håll huvudet högt. Gå med säkra steg. Vackla inte undan med blicken. Låtsas att du är den mest självsäkra tjejen i hela vida världen (om du inte redan är det såklart! :-))! VÄLJ att utstråla självsäkerhet. Det är inte bara attraktivt i sig utan kommer leda till att du också känner dig mer självsäker! Positiv cirkel, you know how it works.. 😉

Puss och godnatt! Och en stor kram till er två tjejer som kom fram och hälsade idag, guuud vad glad jag blev! ♥

Seeing is deceiving, dreaming is believing

I stare at my reflection in the mirror
Why am I doing this to myself?
Losing my mind on a tiny error,
I nearly left the real me on the shelf.
No, no, no, no, no…

Don’t lose who you are in the blur of the stars
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It’s okay not to be okay.
Sometimes it’s hard to follow your heart.
Tears don’t mean you’re losing, everybody’s bruising,
Just be true to who you are
Just be true to who you are

Brushing my hair, do I look perfect?
I forgot what to do to fit the mold, yeah
The more I try the less is working, yeah yeah yeah
‘Cause everything aside me screams
No, no, no, no, no…

Don’t lose who you are in the blur of the stars
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It’s okay not to be okay.
Sometimes it’s hard to follow your heart.
But tears don’t mean you’re losing, everybody’s bruising,
There’s nothing wrong with who you are 

Lyssna på världens finaste låt, ”Who you are”, HÄR! Dog lite när jag hörde den första gången och nu spelar jag den typ non-stop 24/7. Tack R för att du tipsade mig om den och för att du är så otroligt fin ♥

Hoppas det är bra med er darlings och att ni haft en fin helg 🙂 Pusspuss

 

Oh pretty, pretty please

Made a wrong turn once or twice. Dug my way out. Blood and fire. Bad decisions. That’s alright. Welcome to my silly life. Mistreated. Misplaced. Misunderstood. Miss ”no way, it’s all good”. It didnt slow me down. Mistaken. Always second guessing. Underestimated. Look I’m still around. Pretty, pretty please. Dont you ever, ever feel like you’re less than fuckin’ perfect. Pretty, pretty please. If you ever, ever feel like you’re nothin’, you’re fuckin’ perfect to me. You’re so mean when you talk about yourself. You are wrong. So complicated. Look how we all make it filled with so much hatred. Such a tired game. It’s enough. I’ve done all I can think of. Chased down all my demons. I’ve seen you do the same. Strange ourselves, and we do it all the time. Why do we do that? Why do I do that? Why do I do that? Oh pretty, pretty please. Dont you ever, ever feel like you’re less than fuckin’ perfect. Pretty, pretty please. If you ever, ever feel like you’re nothin’, you’re fuckin’ perfect to me. You’re perfect, you’re perfect. Oh pretty, pretty please.

Mantra

Jag är mer än jag ser.
Jag kan mer än jag tror.

 

Take me to a place where I don’t care

Dagens. Skor från Jeffrey Campbell. Jeans och ringar från Forever XXI. Jacka med skinn- och nitdetaljer från Material Girl. Halsduk från American Apparel. 

Mwah!  ♥

 

I’d risk the fall just to know how it feels to fly

Nytt i garderoben  från ginatricot. Har en känsla av att den kommer användas flitigt i vår. Älskar transparent, det är så himla fint. 

Kom ihåg att du är vacker och duger precis som du är. Ingen är som du. Det är det som är det fina. Så ta vara på det. Stay true to yourself and be YOU. That’s always enough. Sogni d’oro ♥

 

A picture that I can’t erase

Hej och förlåt för den otroligt dåliga uppdateringen.. Det är mycket going on och då blir bloggen lidandes, tyvärr. Hur mår ni? Med mig är det bra. Eller, egentligen är det väl inte så jävla bra. Jag är jätte ledsen över en sak som plågar mig och bokstavligen sliter sönder mig inifrån. Får hålla mig själv i korta tyglar som fan för att det inte ska gå ut över mat och träning. För jävlar vad det här har triggat igång dåliga tankar. Känner mig så jävla ful och äcklig och otillräcklig. Hjärnspökena väcks till liv och blir som allra starkast när man är som mest sårbar. Men jag är på min vakt, så no worries.. Förutom det som har hänt så är det bra med mig. Veckan som har varit har varit bra, bestått mest av plugg och jobb. Helgen har varit roligare. Har varit på fest, haft besök från utlandet, hängt i stan, shoppat, ätit ute, och så en filmmyskväll på det. Sjukt värd helg.

Nu ska jag långpromenad med syster och hundarna och sen blir det lite plugg. Tar emot som alltid men vafan, a girl’s got to do what a girl’s got to do, visst? 😉 Jag hoppas det är bra med er och att ni tar hand om er. Det är fortfarande svinkallt ute men våren är ändå påväg, sakta men säkert, och snart är värmen här för att stanna, wiiie! Massa ♥  till er, ni är så jävla fina och jag uppskattar varenda en av er.

Ps! Ps! Ps! Ett stort grattis till världens vackraste, underbaraste, mest inspirerande människa, Mariah, som fyller år idag. Mariah betyder mer för mig än ord någonsin kan förklara. Om bara nån vecka får hon och hennes hubbie Nick sina efterlängtade tvillingar och jag är så jävla glad för hennes skull 🙂 ♥

Cross me up

Crosscrosscross. Får inte nog. Ska faktiskt tatuera in ett svart litet kors. På utsidan av handleden. Anyways. Jag hoppas ni får en jätte fin dag i solskenet mina små solstrålar. Sträck på dig och skin ikapp med solen som bara du kan! 🙂

Be you and never be ashamed to

Det är inte så många människor i min omgivning som vet att jag har en blogg. Anledningen är att jag vill kunna vara öppen och skriva om ätstörningen då jag hoppas att det kan hjälpa några av er. Och jag vill inte att människor som inte kände mig när jag levde med ätstörningen, eller som kände mig men ändå inte visste, ska veta att jag lidit av en ätstörning. Det är absolut inte det att jag skäms eller så utan det är för att jag inte vill bli behandlad annorlunda. Jag vill inte att någon ska tänka att jag äter en sallad för att jag haft en ätstörning, när det i själva verket kanske bara är det jag är mest sugen på just då. Jag vill inte att någon ska tänka att jag lämnar mat eller tar lite mat för att jag haft en ätstörning, när jag i själva verket kanske redan har ätit och därför inte är särskilt hungrig. Jag vill inte att någon ska tänka att jag inte borde/kan äta pizza, godis eller något annat onyttigt för att jag haft en ätstörning, när jag i själva verket faktiskt visst kan det.. Tror ni förstår vad jag menar. Om någon förväntar sig att man ska bete sig annorlunda (dvs. äta väldigt lite, inget onyttigt, osv) blir det väldigt mycket jobbigare att ta mat en extra gång eller att ta den där chockladbiten.

En återkommande dröm som jag har är att jag sitter vid ett bord och äter någonting och att någon som jag känner kommer, och att jag skäms jätte mycket. För att jag äter. Jag har ju varit ätstörd och en ätstörd person förväntas inte äta. Ibland puttar jag ned maten på golvet, ibland säger jag att det inte är min mat, ibland springer jag iväg och spyr. Riktigt jävla ångestfylld dröm, och den återkommer väldigt ofta. Jag tror den speglar det jag kan känna och uppleva ibland, att jag tänker och tror att folk tänker saker om mig, typ ”undra om hon inte gått ned/upp i vikt sen sist..”, ”nu ska jag kolla vad hon väljer för mat”, ”oj vad lite/mycket hon tog”, etcetcetc..

Jag älskar när någon som faktiskt vet vad jag gått igenom verkligen behandlar mig som vem som helst. Som någon som aldrig haft problem med mat. Fine, jag föredrar att folk inte pratar kalorier, vikt och träning med mig, sånt tycker jag fortfarande är jävligt jobbigt, men jag älskar att vara med folk som inte behandlar mig som en skör docka, och jag älskar att vara med folk som äter ordentligt utan att tänka att jag dömer dem. För tyvärr tror många att en person med ätstörningar dömer andra och tycker att andra är tjocka och fula. Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra saker i stil med ”om du tycker att du borde gå ned i vikt, vad ska du då tycka om mig som väger mycket mer än dig? Du måste ju tycka att jag är jätte tjock och äcklig”. Så är det verkligen inte. En ätstörning handlar om så mycket mer än bara vikt och utseende. Det går djupare än så. Det handlar om issues on the inside. Och jag dömer ingen, förutom mig själv.

Ja, jag har haft en ätstörning men det betyder inte att jag inte äter. För det gör jag. Jag älskar mat fan! Ni tjejer som är/varit i samma sits – känner ni er nånsin inspekterade och granskade? Visst kan det vara jobbigt? Man vill ju bara få vara precis som alla andra, som om ätstörningen aldrig existerat.

 

 

Fuck the snow I run this show

  

Steve Madden. Köpta i Miami i somras. Je l’aime.
I’m off! ♥

 

If perfect is what you’re searching for then just stay the same

First rule, never let ‘em change you. Rule two, do you to the fullest.  And never be ashamed to. You’re just good at what they can’t do. And they hate that, they wanna paint you. But what they don’t accept, and what they don’t see. The best thing is what you already be. The definition of real is if you don’t feel it, then you don’t you feel it. Don’t conceal it, don’t be fair. You look great. Only silicon will bill it. A botox to kill it. You just killin off spirit. And you’re the one that you gotta live with. So don’t get caught up in appearance. And see the inner beauty. When you look off in the mirrors. The way you are. Girl you’re amazing. Just the way you are.

Be your own hero

You got it in you.

 

You drive me to insanity

Please. Just. Leave. Me. The. Hell. Alone.

 

Shining stars and pink skies

 

Den här veckan har jag pluggat och jobbat massor och ovanpå det har jag knappt sovit någonting alls. Ingen bra kombo! Nu är det fredag och dags att försöka stressa ned. Det gör jag bäst med vänner, musik och drinkar. Så det är vad som står på schemat för kvällen! 🙂 Trevlig fredagskväll hjärtan, ni är bäst! Puss

The way we were living, wasn’t living

Mina bästa må bra tips!

Ett mkt uppskattat inlägg från gamla bloggen, så här kommer det igen! Skrivet 2010-09-29

Öppgna ögonen
Se dig omkring. Hur grått och trist allting verkar så lovar jag att det finns massa fint runtom dig. Samla på dig dessa små (och stora!) guldkorn i vardagen!

Gråt ut
Att gråta sägs vara som en ventil för själen, och jag tror att det stämmer. Kom ihåg att det är okej att vara ledsen. Att gråta ut kan ibland vara precis vad som behövs för att sedan börja om med nya, starka tag.

Jämför dig inte med andra
Du är unik och inte jämförbar med andra. Tänk på alla dina styrkor. Älska dem! Du måste lära dig att uppskatta dig själv och dina fina sidor samtidigt som det är viktigt att kunna unna andra framgång och lycka. Du blir inte mindre söt eller duktig för att en annan söt och duktig tjej kommer in i rummet, kom ihåg det!!

Var snäll mot dig själv
Alltför ofta hamnar vi i fällan som våra egna värsta fiender. Bryt den kejdan!! När du går förbi spegeln, säg då – daaamn girl, u look fiiine! För jag lovar, det gör du!!! 🙂 Behandla dig själv som du behandlar din bästa kompis, du förtjänar det och dessutom är det inte mer än rätt!

Tänk positiva tankar
Du kan vända allt. Du KAN må bra! Gör val som gynnar dig. Skriv post- it lappar med olika affirmationer som du sätter upp lite överallt, där du ständigt kan se dem och bli påmind.
Varje gång du tänker något negativt så avbryt dig själv, korrigera tankarna. Byt ut varje negativ tanke mot en positiv! Pepp, pepp, pepp!

Omge dig med människor som hjälper, inte stjälper.
Tummen ned för energitjuvar! Cut them out, palla liksom?! Lägg istället din energi på människor du blir inspirerad- och mår bra av. Dina kompisar ska göra dig starkare, inte tvärtom!

Ät chocklad
Själens medicin no. 1? 😉

Säg nej
Bryt den automatiska vanan att alltid svara ja. Ta inte på dig mer än du orkar. Ibland behöver man ett tomt hål i schemat för att bara andas ut lite.

Shake it off!
Ta inte åt dig av elaka kommentarer. Självklart är det jätte svårt, men försök. Lyssna på kritik som är konstruktiv och som kan vara till nytta för dig. Personpåhopp, elakheter och för att inte tala om skitsnack behind your back beror inte på dig utan på avsändarens dåliga självkänsla. Just keep your head up high, walk away and – shake it off! Du är större än sånt där trams!

Go crazy
Gör allt för att inte tappa den där gnistan du har inom dig. Den där känslan av att du verkligen lever och är levande. Dansa som en galning på dansgolvet (och hemma framför spegeln!), sjung i duschen, skratta högt! Do whatever it is that you do to keep that sparkle alive!

Stressa ned
Vad behöver du göra först, vad kan du vänta med till lite senare? Organisera, planera, prioritera! Och kom ihåg att världen inte går under om du missar en deadline eller inte hinner med allt. Allt löser sig faktiskt alltd i slutändan, även om man ibland inte kan tro det. Satsa på effektivetet. Kör på en timme – ta en paus. Kör en timme – ta en paus. Ett annat tips är att gå ut på en promenad och rensa tankarna istället för att sååååsaaa dig igenom dagen. 

Ha rutiner
Låter as tråkigt. Det första jag tänker på när jag hör ”rutiner” är att jag ju inte vill att mitt liv ska vara sådär rutinmässigt o tråkigt, se likadant ut dag in och dag ut, som ett hamsterhjul som bara spinner på. Men att ha rutiner på det sättet att man äter, somnar och vaknar vid ungefär samma tidpunkt varje dag kan faktiskt göra under för din psykiska hälsa. Framför allt sömnen påverkas positivt då du vänjer dig att somna vid någorlunda fasta tider. 

Hang in there
Känns allt mörkt? Håll bara ut. Jag lovar att det snart vänder. Livet funkar så, with its ups and downs. Just know, att det kommer bli bra tillslut. Människan är stark. Du är stark.

Lev fullt ut
Om du inte lever fullt ut idag, vad är det då som säger att du nånsin kommer göra det? Ge det en tanke. Livet är fullt av stress och måsten, men för de allra flesta kommer det alltid att vara så. Så lär dig att leva livet fullt ut, varje dag.
Och sluta waista energi på hur många kalorier det du äter innehåller eller andra dumma, jobbiga tankar. Livet är för kort och värdefullt för att vi ska oroa oss över sånt. Lägg din energi på sånt som verkligen spelar roll, på riktigt. För seriöst. Vad spelar egentligen ett kilo hit eller dit för roll? Vem fan bryr sig, egentligen? Alla i din omgivning älskar dig för dig och tycker att du är fin precis som du är! Livet är så mycket mer.

Dream big
”Only as high as I reach can I grow, only as far as I seek can I go, only as deep as I look can I see, only as much as I dream can I be.”

♥

 

And I ain’t gonna let nothing discourage or dissuade me cuz I’m walking out of here a champion either way babe

Vet ni en sak? Jag mår bra. Jag är lycklig. Jag har inte känt såhär som jag gör och har gjort de senaste månaderna på många år. För första gången sen jag tog upp kampen mot min ätstörning (vilket var i tvåan på gymnasiet dvs. ca fyra år sedan) känner jag mig typ.. tillfreds med mig själv och mitt liv. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men jag tror att jag äntligen har börjat acceptera mig själv och min kropp. Jag har nått en punkt i mitt liv som känns stabil och balanserad. Jag känner mig stabil och balanserad. Jag känner en slags inner peace. Jag känner mig lättare, själsligt. Jag vaknar med ett leende på läpparna om mornarna. Jag ler hela dagarna. Jag skrattar, ofta och mycket. Jag sjunger för mig själv.. Folk i min omgivning säger också att de märker det. Och det känns helt jävla underbart. Det är så otroligt mycket härligare att få bekräftelse och att bli sedd för den personen man är och för de ambitioner, mål och drömmar man har än för att man mår dåligt och skadar sig själv. Jag har börjat förstå det. Märka det. Känna det. Och det sporrar mig som fan och får mig att vilja bli mitt bästa möjliga, friska, levande, lyckliga, självsäkra, strålande jag. Vissa dagar kan vara jätte svåra och jobbiga men överlag har jag börjat inse att jag faktiskt inte är så jävla dålig utan att jag i själva verket är ganska grym. Att jag kan. Att jag har ett värde. Att jag förtjänar att bli behandlad med respekt. Både av mig själv och andra. Jag håller på att läka och med det kommer att släppa taget om det som varit, att bryta med det dåliga och destruktiva i mitt liv samt att se framåt. Hjärnspökena finns fortfarande där men skillnaden är att jag inte låter dem styra mig längre. Jag har återtagit kontrollen över mitt liv. Jag har ordning på mitt liv. Jag håller på att hitta tillbaka till mig själv. Och den känslan är fan så jävla överväldigande, och så otroligt jävla värd. Jag känner verkligen precis som i inlägget nedan – I’m on the right track baby. And it feels amazing.

 

 

The start of something new. Something good.

Att rida kan vara bland det absolut bästa jag vet. På hästryggen känner jag mig levande. Lycklig. Fri. Och är inte de de bästa känslorna i världen, så säg.

Off I go!

 

”When was the last time you did something, just to have a blast?”

If you ever find yourself stuck in the middle of the sea I’ll sail the world to find you

 

Åhh hörni, det var ju typ vår ute idag!! Hur underbart!? Jag tog en paus från skolböckerna och gav mig ut på en powerwalk ute på sjön. I solen. Med musiken pumpandes i öronen. Så jävla härligt. Våren och värmen är äntligen påväg. Big like. Så jävla efterlängtat.

Mmm…. mums!

Stekt kycklingfilé, potatisklyftor gjord i ugn, tomat-advokado-och rödlökssallad + tsatziki. Sjukt gott! Mat är fan så jävla nice! Jag har sagt det förut och jag säger det igen – livet är för kort för att inte njuta av god mat, och annat gott för den delen! KOM IHÅG DET!! 🙂 ♥

You wanna be on top?

 

Dubbelavsnitt av Top Model ikväll. Skön belöning efter en tuff (men bra!) dag. Two tumbs up! Wiie!

Jag älskar Top Model. Och ännu mer älskar jag Tyra. Hon kan vara en av de absolut vackraste, coolaste och mest inspirerande människorna jag vet.

Fierce and luuv!

 

Hapiness

 

 

Hapiness is a mood. A state. Not a destination.

 

 

Fall down seven times.
Stand up eight.

 

 

I act like shit don’t face me.
Inside it drives me crazy.
My insecurities could eat me alive

 

Fishing in the wrong river

Like a ship through the storm we can risk it all

 

Efter att ha legat halvdöd i influensa for almost a whole freakin week så är jag äntligen frisk. Put the H to the alleluja! Trevlig fredagskväll lovelings and i’ll talk to you later. Mwah! ♥

 

SHOOT ME

Såhär känner jag just nu. Har 40 graders feber. Mår inte så bra. Lovar att svara på era kommentarer så fort det är lite bättre. Puss så länge

Angels

2 bilder från igår. Sjukt lyckad kväll. Jag har så underbart fina vänner.. ♥

 

And when you smile the whole world stops and stares for a while. ‘Cause girl you’re amazing, just the way you are

Ikväll blir det vin & drinkar, festspel and a lot of catching up med underbara vänner i världens mysigaste lägenhet – som jag från och med nu fram till juni har full access to, jävligt nice! Puss och kärlek till er darlings, jag hoppas ni får en fin kväll!  ♥

 

Yesterday is history. Tomorrow a mystery. Today is a gift, and a totally brand new day

 

Har spelat Somewhere in Brooklyn med Bruno Mars på högsta volym hela morgonen (som många mornar de senaste veckorna ;)) Sjukt skön låt. Feel- good all through! Nu ska jag ut på promenad i det vackra solskenet. Idag blir en bra dag!

♥

  

Breathe

Blev middag och bio ikväll.  Alla hjärtans dag firande i efterhand, typ. Jätte mysigt. Men mår så sjukt jävla illa av allt godis. Funderar på att spy. Eller funderade. Jag vet inte. Åhh..

Jag kan inte. Jag får inte. Det har jag lovat mig själv. Att aldrig stå där böjd över toalettsitsen igen. Eller ute i skogen. Eller någon annan stans för den delen.

Jag vågar inte göra det. Det är så lätt att falla tillbaka. Och det skulle inte bara vara att svika mig själv, allt jag står för och allt jag tror på. Allt jag kämpat för. Allt jag kämpar för, varje dag. Utan det skulle vara att svika er. Och det kan jag inte göra. Men jävlar vad hjärnspökena är starka just nu. De är så starka.. Man kan verkligen inte förstå om man inte själv varit där. Och det önskar jag ingen. Så jag hoppas, innerligt, att ni inte förstår.. fast jag vet att vissa av er gör det..

Det är inte okej eller normalt att spy självmant. Oavsett vad man ätit eller i hur stora mängder. Det är aldrig okej. Det leder aldrig till något bra. Det är inte ett sunt eller friskt tänkande/ beteende. Det är sjukt. Det är vad det är. Sjukt.. Och sjukdomen har fortfarande ett visst grepp om mig. Ibland. Vilket jag har varit öppen och ärlig om. Jag har fortfarande väldigt svårt för vissa grejer. Att känna illamående, sådär riktigt illamående, är en av de grejerna. Jag klarar inte av det. Men jag måste. Jag bara måste. Stå ut i känslan. Jag har inget annat val. It will pas. Eventually. Och tills dess måste jag fokusera på något annat. Distrahera tankarna. Andas.

Jag vet inte om jag borde publicera det här eller inte. Vill inte riskera att påverka någon negativt.. Fast egentligen.. jag är också bara är människa. Och även fastän jag fått hjälp och gjort stora framsteg och kommit en lång väg (för det har jag verkligen) så betyder inte det att det alltid är lätt eller att det alltid känns självklart…

‘Cause baby you’re a firework

Rättegångsspel i huvudförhandling i tvistemål idag mellan ett och fem. Jag hade oturen (turen?) att få den största rollen, kärandeombud. Har förberett tio dataskrivna sidor med yrkande, grunder, sakframställning, frågor till vittnena som ska höras + förberett mitt slutanförande (plädering). Jag är nervööös!! Men det kommer gå bra. Jag ska fan gå in i den där rättegångssalen (vi kör i riktiga rättegångssalar! :-)) och kicka ass!

Om man spelar självsäker så känner- och blir man också mer självsäker. So that’s what I’m gonna do. Wiiie! Sen väntar en grym helg. Berättar mer om det senare! 🙂 Ha en bra dag mina fina, och kicka ass ni med. För ni är grymma! ♥

.

 

When there is no enemy within,
the enemies outside cannot hurt you.

 

Thank God I found you, I was lost without you

Bilder från New York i somras. Jag och bästa vän firade min 21- årsdag i Central park med mat, dryck, chocolate cupcakes – mine with a beautiful birthday candle hihi- frukt, paket, ballonger.. rubbet! Plötsligt upptäckte vi en liten kines som låg i gräset och fotade oss på avstånd. Efter ett tag kom han fram och visade oss bilderna, som var jätte fina, och frågade om han fick ta några fler. Och självklart fick han det! 🙂

Give, and you shall receive

 

(inlägg kopierat från gamla bloggen, skrivet 2008-12-12)

… Efter festen skulle jag hem men jag kände att jag ville nyktra till lite grann först så jag struntade i att hoppa på bussen i Slussen och gick istället över gatan till McDonalds där jag bara hade tänkt ta ett glas vatten. Inne på McDonalds satt en kvinna, en hemlös kvinna. Som ni kanske har märkt så känner jag väldigt mycket för andra människor, oavsett om de är vänner, bekanta eller främlingar. Jag bryr mig. Så jag satte mig ner och pratade med henne. Efter ett litet tag beställde jag mat åt henne. Sen pratade vi ännu mera. Och ännu mera. Her story broke my heart.

Efter ett tag var jag tvungen att gå. Jag ville jag ge henne pengar men när jag bad henne att se mig i ögonen och lova att hon inte skulle använda pengarna för att köpa alkohol (hon var inte märkbart påverkad, men många hemlösa dricker ju..) så kunde hon inte göra det. Jag blev så frustrerad och kände mig så hjälplös att jag började gråta. Jag kände mig jätte dum och försökte att inte visa det. Om det var någon av oss som hade rätt att gråta så var det ju ändå hon och inte jag. Efter ett tag kom jag på idén att ge henne rikskuponger istället för pengar, så det gjorde jag. Jag gav henne alla jag hade, vilket var på ett värde av fyra-femhundrade kronor. 

När jag gick ut från McDonalds och ned för att ta bussen så märkte jag att någon sprang efter mig. Han knackade mig på ryggen. Det var en kille i 30- årsåldern som sa att han sett det jag hade gjort och att han tyckte att det var helt otroligt av mig. Att jag var en riktigt fin människa och att han inte fann ord för hur imponerad och tacksam han var. Sen fick jag världens chock. Han ville ge mig pengar. Erm.. huh??

Jag gav henne mina rikskuponger och jag förväntade mig ingenting i gengäld, och just därför förtjänade jag att få någonting tillbaka, menade han. Karma. What goes around comes around. Det går runt. Jag uppskattade hans ord (OM jag gjorde!!) men jag vägrade att ta emot pengarna. Då la han dem (en femhundring) i min jackficka. Jag vet inte hur länge vi stod där och argumenterade men länge var det, och efter ett tag var jag tvungen att gå för att hinna med min nattbuss. En sista gång försökte jag ge honom tillbaka pengarna, dock helt förgäves. Om ni hade varit där skulle ni ha förstått hur jävla envis han var. Fullkomligt omöjlig.

Det här med karma. Det han gjorde var ju minst lika fint. Inte att han insisterade på att ge mig pengar, utan för att han såg det jag gjorde och uppskattade det. Att han brydde sig. Håller ni inte med? Jag är övertygad om att han på något sätt kommer få tillbaka för den fina och goda handlingen han gjorde. Det går verkligen runt. Som en cirkel.

Världen behöver fler människor som bryr sig.

 ♥

‘Cause I’m in love and it’s forever

Vill visa er några fina bilder som jag tog under min och M:s underbara NYC trip (15/1-22/1). Trots att detta var min sjunde gång i New York så var jag precis lika excited som om det vore min första. Som ett barn på julafton. Jag kommer aldrig tröttna.

New York är den bästa, vackraste, mest inspirerande platsen i hela världen!!!! 🙂

View from the hotel

Random street. Så jävla fiint!!

Herald Square. Där satt vi o åt lunch ute i solen, i mitten av januari!! 🙂

Behöver jag ens säga nåt? Jag dör..<3

Sunset

Walk over the Brooklyn Bridge.. Så vackert!!

Central Park ❤

Jag saknar New York så mycket, så mycket. Men jag försöker tänka framåt. And that keeps me going! 😉

Jag har redan boende för hösten 2011 fixat och ansökningen till skolan är äntligen skickad. Hoppas allt går vägen nu!! 🙂 Jag har inte haft hjälp av någon förmedlarorganisation eller så, vilket definitivt hade underlättat (varken kilroy, study abroad eller någon annan organisation har särskilt stort utbud av skolor i New York, så jag letade upp en skola på egen hand och hittade en skola som verkar jätte bra och som har ett GRYMT kursutbud! 🙂 Det har varit ett otroligt jobb att få ihop alla papper. Bevis på att jag då jag var 18 månader gammal (dvs. för 20 år sedan!!) vaccinerats mot röda hund, påssjuka och mässling och jag vet inte vad.. fick ringa Hälsosjukvården i Umeå (där jag bodde at the time) som fick leta fram filen manuellt i ett gammalt lagerregister vilket tog flera veckor! 😛 Kommer kanske få komplettera med nåt men det ska jag nog hinna med eftersom jag skickat in ansökningarna i god tid! Något som suger är dock att man inte får besked om antagning förrän slutet av juli.. Skolan börjar en månad senare. Men det ska nog gå bra! Måste fixa visum också. Men innan jag kan skicka ansöka om visum och boka möte med Amerikanska Ambassaden måste jag få ett bevis utfärdat av skolan i New York, som först måste godkänna att min ansökan är fullständig. Mycket att göra och hålla koll på som ni märker, men det är det ju lätt värt!! 

If you want something bad enough, you can make it happen. The future belongs to those who believe in the beauty of their dreams.

Puss och kram cupcakes, hoppas det är bra med er! Godnatt ♥

New tattoo

There’s an answer
If you reach into your soul
And the sorrow that you know will melt away

And then a hero comes along
With the strength to carry on
And you cast your fears aside
And you know you can survive

 

.

 

Riskera
mer än andra tror är bra.

Älska
mer än andra tror är klokt.

Förvänta
 dig mer än andra tror är möjligt.

Dröm
mer än ändra tror är realistiskt.

♥

 

Vidriga, manipulativa sjukdom

(inlägg kopierat från gamla bloggen, skrivet 2010-12-31)

En dagbok är något privat men jag vill dela med mig av några små utdrag från perioden i början av allt.. kanske kan hjälpa någon, få någon att vakna eller tänka till..jag hoppas i alla fall det. Det funkar även lite som terapi för mig själv.. har suttit här och gråtit medans jag förutom min dagbok även gått igenom min pärm med matscheman, övningar, reflektioner, etc. från ”tillfrisknadsperioden”.

8/12- 2005
”Folk säger att jag har problem. Men jag tror dem inte. Ätstörningar? JAG?! NEJ! Det enda jag vill är att få bort ”det där”. Okej, jag lever inte som förut. Jag äter inte lika mycket som förut. Helst inte mycket mer än nödvändigt. Jag gör det för att må bättre. Det vet jag att jag KOMMER. Jag KOMMER bli lycklig. Jag bara vet det. Men nej, dem ska säga att jag har problem och behöver hjälp…//…. L sa att hon ville att jag skulle prata med en tjej, E, som varit med om samma sak och nu jobbade med det (vill inte skriva själva ordet för det stöööör mig så mycket att folk ens kan påstå ”DET”) SNÄLLA människor, jag behöööööver inte hjälp. Jag flippar fan ur! ÅH! Det ÄR normalt att äta sundare och mindre och träna mer om man vill känna sig lite nöjdare med sin kropp och med sig själv. Åhh låt mig bara vara. Låt mig bara varaaaaa!!!”

13/12- 2005
”L frågade om jag hade ringt E och jag sa nej. Hon blev sur. Sa att hon skulle bli tvingad att ringa mina föräldrar. Jag sa att jag inte behövde någon hjälp och sen nåt i stil med ‘du vet ju att jag brukar kunna säga till dig om jag mår dåligt, eller hur? Jag skulle berätta, jag lovar.’ She SOOO fell for it – ‘Ja jag vet det.. och jag litar ju på dig’. Haha!”

16/12- 2005
”L sa att antingen ringde hon mina föräldrar, eller så berättade jag själv. Jag lovade att jag skulle berätta. Känns fel att ljuga – för OF COURSE kommer jag inte berätta, men jag ser det som en vit och nödvändig lögn. Den skyddar mig och skadar ingen, såå…”

18/12- 2005
”Ridningen i lördags var hemsk. Just mellan tisdag – lördag hade jag verkligen inte ätit mkt. Det var så jävla jobbigt. Hela min kropp darrade och jag ville bara dö när K skrek på mig som om jag vore sämst i hela världen. But on the other hand, that’s the truth.”
27/12- 2005
”Känner och tänker tusen olika saker jämt och ständigt. Känner mig typ schitzo eller nåt.. Vill äta. Vill spy. Snälla någon hjälp mig. Lämna mig ifred fan. Vill kunna njuta av mat. Vill kunna hata mat. Vill leva. Vill hamna på behandlingshem och dö. DET ÄR INTE EN ÄTSTÖRNING! Men kan inte ljuga och säga att ångesten inte existerar. För det gör den. Varje dag. Varje natt. Varje sekund. Jag är så jävla tjock. Äcklig. ”

20/12- 2005
”Ingen förstår. J är för mycket. Familjen bara säger hur smal jag är hela tiden, vilket JAG BARA INTE KAN FÖRSTÅ!! Ärligt? Som om jag skulle hålla på såhär om jag var smal?!??!!! Åååhh!!! Varför åt jag det där!! Jävla —– !!! Aja.. I will have to pay for it. It’s not more than fair that you pay for your sins.”

23/12- 2005
”Har jag en ätstörning? Nej, för ärligt, jag ser ingen skillnad på min kropp. Dessutom äter jag ju fan. Idag var jag duktig dock, har bara ätit en frukt, lite grönsaker och nu en frukt till. Och se hur mycket bättre jag mår idag än fettogårdagen! Jag gör det jag gör för att må bättre och det funkar.”

16/1- 2006
”Idag försökte jag skära bort lite av allt det där jävla fettet. Jag orkar inte. Jag orkar fan inte mer nu.”

 

Take a look in the mirror, you’re beautiful

(inlägg kopierat från gamla bloggen, skrivet 2010-12-30)

GRYM kväll igår. Vi gick inte o la oss förrän halv sju imorse. Så en aning mosig är man ju idag.. Ringde M när jag vaknade och sa ”asså.. jag döör vad hungrig jag är.. orkar inte ställa mig och laga nåt…” Han var här på 10 och då åkte vi och käkade. Så nu har jag i alla fall lite mat i magen. Mkt bättre så! 🙂 Många av er som läser min blogg har ätstörningar och jag vet att det här inte är nåt ni inte redan själva vet – men alltså, man funkar inte utan mat. Så enkelt är det. Och när man inte äter blir tankarna desto värre. Man tror att man ska finna lycka om man bara går ned de där kilona, men man blir aldrig nöjd. ALDRIG. Istället blir allt bara tusen gånger värre. Det är såå jävla ovärt. Det är sjukt. Det är fel. Det är vidrigt. Det tar ifrån en ALLT. Och vad fan är det för liv? Om man förlorar sig själv, vad fan finns då kvar? INGET!

Jag kan fortfarande känna rent självhat. Att jag inte är bra, inte duger, är värdelös. Ful. Ibland kan jag inte sova för att jag känner varje centimeter av min kropp som känns rent utav vidrig. Men att svälta mig eller straffa mig själv på andra sätt tar mig ingenvart. Det ÄR ingen lösning på probemet. Det kommer inte fylla det där tomrummet. Så är det bara bara. And same goes for you!

Vill du vara ensam? Vill du vara olycklig? Vill du hata dig själv? Vill du behöva straffa dig själv? Vill du känna dig ovärdig och värdelös? Jag VET att svaret på de frågorna är nej, oavsett vad hjärnspökena säger, tycker eller försöker få dig att tro. Jag vet också att det är galet svårt att ta sig ur det. Men lyssna på mig, DET GÅR. Jag lovar. BESTÄM dig. Bestäm dig för att du har tröttnat. Att du vill ha ditt liv tillbaka. Som jag alltid säger (och som jag själv tvingades inse) så kommer det inte komma en dag då allt bara vänder till det bättre eller känns lite lättare. Du måste bestämma dig, göra VALET. Bestäm att du vill ha ett slut på helvetet. Att du vill börja leva och må bra igen. En ätstörning är inget annat än ett ensamt, vidrigt jävla helvete. Det kommer inte ta dig nånvart. Du kommer ALDRIG bli lycklig så länge du lever och kontrolleras av hjärnspökena i ditt huvud. SÖK HJÄLP. Det är ett jätte stort och läskigt steg, jag vet. Jag försökte bli frisk på egen hand, men det gick inte. Ätstörningen var liksom nåt som var så mkt större än mig och så mkt mer än vad jag klarade av på egen hand. Leta tills du hittar rätt. Det är värt det. Det kan rädda dig, ge dig ditt liv tillbaka. Och det är väl fan värt allt i världen?
Om du bor i Stockholmsområdet så har jag några kontakter som kanske kan vara till hjälp.. Maila mig på mirella.nicastro@hotmail.com.

Sen vill jag också bara säga, fokusera inte på hur mycket du väger. I ett mail som jag fick från en tjej för ett tag sen stod det att hon inte kände att hon hade rätten att må som hon gjorde, för att hon inte var underviktig. Det är fel, fel, fel. Det har FAN INGET MED SAKEN ATT GÖRA. En ätstörning sitter inte bara i kilona, det sitter i huvudet.

Gud jag blev alldeles upprörd här nu, förlåt för det. Men jag tycker att det är så jävla frustrerande. Jag bryr mig bara, tycker ni förtjänar bättre. Det är fel och orättvist. Frisk betyder inte tjock, äcklig, värdelös, svag and so on and on and on. Frisk betyder fri…<3

The key to happiness is freedom, and the key to freedom is courage

(inlägg kopierat från gamla bloggen, skrivet 2010-10-27)

Fördelaktiga tankar och handlingar föder fördelaktiga tankar och handlingar. Destruktivitet föder destruktivitet.

Jag vet in first hand att det verkligen funkar så, att fördelaktigt tänkande och handlande föder fördelaktigt tänkande och handlande. Som en cirkel funkar det, en positiv cirkel. På samma sätt leder destruktivitet till desto mer destruktivitet. En ond, hemsk cirkel.

Jag gör långt ifrån alla gånger rätt val, val som gynnar mig och som är bra för mig. De destruktiva val jag gör grundar sig i att jag känner och tror att jag förtjänar att må dåligt. Jag känner mig inte bra, inte tillräcklig, inte värdig. Så jag straffar mig själv. En period gick det ut över maten. Det var den absolut värsta, vidrigaste, ensammaste perioden i hela mitt liv och jag har lovat mig själv att aldrig hamna där igen. Aldrig. Jag gör allt jag kan för att undvika matfällan, även om det inte alltid är lätt. Istället ”tar jag till” andra ”sätt”. Men jag vet att det är fel. Att vara destruktiv löser inga problem. Det tar varken dig eller mig nångonvart. Tvärtom. Det leder bara till ännu mer självhat, ännu mer mörker. Och om det är nåt jag lärt mig och verkligen vet så är det att det aldrig finns några svar i mörkret. Aldrig.

Jag peppar er och vill er det bästa i hela världen. Jag bryr mig så otroligt mycket och vill att ni ska må bra och vara stolta och nöjda över er själva. Jag försöker verkligen att leva som jag lär, men ibland känner jag mig som en hycklare. För jag är inte alltid stark. Långt ifrån alla gånger. Jag orkar inte alltid. Jag är inte alltid säker. Jag gör misstag.

Inte förrän man kastar ljus på en situation eller ett problem kan man göra nåt åt det – ghosts shrivel up and vanish when you expose them to the light, heter det ju. Mitt tips till er som mår dåligt o lätt faller i fällan av destruktivitet är därför att rannsaka er själva – varför känner du som du gör, egentligen? Vad är det som får dig att må dåligt? Vad är det som får dig att vilja förorsaka dig själv smärta? Och vad är det som har gjort eller gör att du tror att du förtjänar det? För det gör du inte. Du förtjänar att må bra. Och det gör jag också!

Jag har kommit en lång, låång väg i jämförelse med var jag befann mig. Men. Tilläggas måste, att jag aldrig, aldrig, hade kommit ifrån den platsen jag befann mig på om jag inte fått hjälp. Jag försökte själv, men det gick inte. Så var inte rädda för att sträcka ut en hand och be om hjälp. Det är absolut inget som helst fel med det. Tvärtom. It takes courage and strength to do it. Du behöver inte klara allt på egen hand. Vissa saker går inte att klara på egen hand.

Då. Allt var ångest. Dygnet runt. 24/7. Jag hatade livet och ännu mer hatade jag mig själv. Jag trodde att jag skulle bli lycklig om jag gick ned i vikt, men istället växte sig självhatet och ångesten bara starkare och starkare. Man kan nog aldrig riktigt förstå om man inte själv varit där, och det önskar jag ingen.

Nu. Jag har fått mitt liv tillbaka. Jag har skrikit, gråtit. Trott att jag aldrig skulle må bra igen. L,e och mena det. Skratta, och känna det. But I did. Somehow, you always do! 🙂

Som min bästa vän skrev i ett sms för ett tag sen – om du inte hade kämpat o tagit dig ur det hade vi aldrig haft den här sommaren. Du hade inte haft någonting, bara mörker. Det är läskigt att ens tänka på det. Du fanns inte.. ingenting fanns. Om du inte hade börjat kämpa dig emot ljuset så vet jag inte vad som hade hänt.

Så vad vill jag ha sagt med allt det här?
Jo. Kämpa för livet. Kämpa för dig själv. Gör val som gynnar dig, i små som stora situationer. Straffa inte dig själv. Aldrig. Inte på något sätt. För kom ihåg, destruktivitet föder destruktivitet. Var snäll mot dig själv. Tänk fina tankar om dig själv. Hylla dig själv. Peppa dig själv. För du är grym. Fantastisk. Unik. Ge aldrig upp. Du är starkare än du tror.

Hey gorgeous! Välkommen till min nya blogg!

I hope you’ll enjoy reading it. Nu kör vi!